1000
Natten till igår släpptes nya singeln. Bara sådär, från ingenstans. Det borde man ju ha fattat egentligen, kent gör ju såna saker. =) I vilket fall så gillar jag den, den växer för varje gång jag hör den, precis som ny kentmusik brukar göra. Oftast låter ju inte nya singeln som förra skivan, så det är nåt nytt man får lyssna in sig i. Den här gången påminner den dock om Tillbaka till Samtiden, men samtidigt är den helt egen. Jag längtar ihjäl mig till den 6e november nu då hela albumet släpps.
Det är tur att jag har fått CSN den här hösten, annars skulle jag inte ha råd med mat. Albumet kommer nämligen i en deluxe-version för 649 kr. Den måste jag ha. =P Dessutom släpps turnébiljetterna på måndag, och det kan jag ju bara inte missa. Oj vad det skramlar på kontot. =)
Kent är så mycket minnen för mig. Jag vet, all musik ger väl minnen i nån form, men kent är lixom extra allt på den fronten. Hagnesta Hill var den första kentskivan jag köpte, en kille i min klass hade spelat lite av den i skolan nångång och jag gillade det. Hittade den på rea så det var ju bara att slå till. =) B-sidor var nästa att inhandla, den köpte jag här i Gbg om jag inte minns fel. En viss Jenny fick mig att älska "Utan dina andetag", snacka om tonårsångest i den låten. ;)
Vapen&Ammunition andas förr i tiden, för så längesen. Det var en helt annan tid i mitt liv, men jag minns fortfarande första lyssningen på min stereo hemma på Bladvägen. Det var dessutom efter den skivan som jag såg dem live första gången, på Kalas-turnén i Norrköping. Och sen igen i Karlstad, samma dag som jag skrivit upp. Plus att jag dansade till Kärleken väntar på en dansuppvisning i gymnasiet.
Du & Jag, Döden släpptes när jag hade det ganska tufft. Den skivan och tältturnén var lixom stegen uppåt igen. När vi var ute i fält med marinarna satt jag ute på klipporna på Tjärnö och lyssnade på Klåparen, om och om igen. En gång var jag borta så länge att folk blev oroliga att jag ramlat i havet eller nåt. =)
Samma år, på hösten, kom The Hjärta & Smärta EP. Faktiskt samma dag som jag träffade min sötis för första gången. Så gissa vad den ger mig för minnen? Helt underbara givetvis. "Och som jag önskar du var här nu, jag vill bara höra dina hjärtslag", "Jag önskar jag var där nu, under bron i en stad". Åkte till Gran Canaria veckan efter, gissa en halv gång vad jag lyssnade på den veckan. Herregud, 5 låtar på repeat i flera veckor, tur att jag hade förstående grannar där jag bodde då.
Tillbaka till Samtiden kom samma dag som jag skulle tillbringa ett gäng timmar på bussen till Eskilstuna (ironi?). Perfekt sällskap, och den skivan andas Stockholm för övrigt, eftersom det var dit jag egentligen var på väg, för att åka på Sjöslaget. Columbus. Vilken låt, en av mina topplåtar med kent. De efterföljande turnéerna var underbara, speciellt sommarturnén 08. Såg hela i Strömstad, och slutet på Slottsskogsvallen. Och slottsskogsvallen har etsat sig fast i minnet, då stod vi längst bak på extranummrena bara och såg hela havet av människor framme vid scenen. Det var en tropiskt varm sommarkväll och allt var bara underbart. "Håll ditt huvud högt" är en klassiker numera, oxå en av mina toppfavoriter.
Och nu då, Röd. Inte här än, men snart. Och jag längtar, längtar efter fler minnen och underbara konserter. Och jag vet att de kommer, det gör de alltid när kent är i farten. =)
(Strömstad 2008-07-11)